Blåbetong är ett byggnadsmaterial som innehåller radium. När radium sönderfaller bildas radon. Förutom radon avger materialet gammastrålning. Höga radonhalter är en hälsorisk och kan påverka vår inomhusmiljö negativt, så pass att det kan orsaka cancer. I Sverige beräknas att cirka 500 människor årligen drabbas av lungcancer på grund av radon.
Blåbetong var vanligt förekommande mellan åren 1929 och 1975 och användes i både enskilda och flerfamiljshus, särskilt i väggar och bjälklag. Materialet har en matt blå eller grå färg och en struktur som liknar en torr tvättsvamp. För närvarande uppskattas det finnas cirka 400 000 bostäder i Sverige som innehåller blåbetong.
Det är viktigt att notera att en bostad som innehåller blåbetong inte automatiskt innebär höga radonhalter. Men under vissa förhållanden kan materialet i bostaden bidra till att radonhalten överskrider den rekommenderade gränsen på 200 Bq/m³, vilket kan utgöra en hälsorisk.
För att säkerställa en inomhusmiljö fri från radon är mätning det enda tillförlitliga sättet. Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m³) per kubikmeter inomhusluft. I bostäder och allmänna lokaler gäller ett gränsvärde på 200 Bq/m³ som årsmedelvärde för radonhalten. Genom att genomföra en långtidsmätning får du en noggrann uppskattning av årsmedelvärdet.
Genom att utföra mätningar av gammastrålning kan man fastställa om ett hus är konstruerat med blåbetong. Blåbetong innehåller radioaktiva ämnen som avger gammastrålning. Med hjälp av en gammamätare kan strålningen mätas genom att hålla mätaren mot väggen. Denna metod är effektiv och ger omedelbara resultat när det gäller att identifiera förekomsten av blå betong och att bedöma strålningsnivån. Vanligtvis är det endast vissa delar av ett hus som är byggda med blåbetong.