Radon är en osynlig och radioaktiv gas som bildas naturligt när radium sönderfaller.
Mätningen av radonhalten görs i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft, där 1 Bq motsvarar ett sönderfall per sekund. Radon förekommer naturligt i marken och finns också i låga halter i utomhusluften. Det utgör en betydande hälsorisk då långvarig exponering för höga halter av gasen kan öka risken för lungcancer, vilket gör det till den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige efter rökning.
Källor till radon i byggnader är marken, vissa byggmaterial (blåbetong) och hushållsvattnet. Markradon är den vanligaste källan, där gasen tränger in i byggnader genom otätheter i grundkonstruktionen. Vissa byggmaterial, såsom blåbetong som användes mellan 1929 och 1975, innehåller radium och kan avge radon när de sönderfaller. Radon i hushållsvattnet, särskilt från egenborrade brunnar, kan också bidra till höga radonhalter inomhus.
Om du har upptäckt att radonhalten i ditt hem är för hög, är det dags att agera. Att sänka radonhalten är inte bara bra för din hälsa, det kan också höja värdet på din bostad.
För att kunna vidta rätt åtgärder behöver du veta var radonet kommer ifrån. Det finns tre huvudsakliga källor:
- Marken: Gasen kan sippra in i bostaden från marken under.
- Byggnadsmaterialet: Vissa byggnadsmaterial, som blåbetong, kan avge gasen.
- Hushållsvattnet: Radon kan finnas i dricksvattnet.
Beroende på var radonet kommer ifrån, finns det olika åtgärder du kan vidta:
- Markradon:
- Öka luftomsättningen.
- Täta otätheter i grunden.
- Installera en radonsug eller radonbrunn.
- Radon från byggnadsmaterial:
- Öka luftomsättningen.
- Täta sprickor och hål i väggar.
- Byt ut radonhaltigt material (t.ex. blåbetong).
- Radon i hushållsvatten:
- Installera en radonavskiljare.
Den främsta hälsorisken med radon är dess koppling till lungcancer. Långvarig exponering för höga halter ökar risken betydligt. Risken för lungcancer från radon beror på halterna, exponeringstiden och individuella faktorer. Det kan ta upp till 15-40 år för lungcancer att utvecklas. Mätning av radonhalten är det enda sättet att upptäcka radon.
Radonhalten varierar över tid och med olika geografiska förhållanden. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att mätningar utförs under eldningssäsongen, vanligtvis mellan 1 oktober och 30 april, under minst två månader för att få ett tillförlitligt årsmedelvärde. Det finns cirka 325 000 bostäder i Sverige med högre radonhalter än referensnivån på 200 Bq/m3.
Korttidsmätning kan ge en snabb indikation på radonhalterna men är endast rådgivande. Långtidsmätningar ger en mer noggrann bild.
Gränsvärden för radonhalten i inomhusmiljöer är fastställda av myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket, Arbetsmiljöverket och Livsmedelsverket. Det gällande gränsvärdet för radon i bostäder och allmänna lokaler är 200 Bq/m3 som årsmedelvärde. Överskridandet av dessa gränsvärden kräver utredning för att identifiera orsakerna till de förhöjda halterna.